Så pyntat och fint står det torftiga tjäll,
och brasan hon flammar på spiselhäll,
och mor sätter ljus uti stakar av trä,
och lillebror rider på morfars knä.

Och far kommer hem med små klappar från sta’n,
samt glitter och stjärnor till julegran.
Till syster en docka, det bästa hon vet,
och dito åt pojkarna var sin trumpet.

Och granen hon klädes, det går som en dans,
och snart står hon färdig i strålande glans.
Då hoppa och jubla av glädje de små,
och morfar han sitter så nöjd och ser på.

Och mamma som alltid är älsklig och söt,
hon dukar upp bordet med lutfisk och gröt.
En var tager för sig som hungrande gäst,
och lillebror äter med fingrarna mest.

Att slutlig besegla den högtid så skön,
man samlas kring morfar till aftonbön.
Se’n skynda till vila både stora och små.
En var skall till julottan dagen därpå.

Och fridfullt och tyst står det torftiga tjäll,
omgivet av änglar i julekväll.
Och fridfullt och tyst står det torftiga tjäll,
omgivet av änglar i julekväll.